Idag laddade vi för två nya spontandyk i Cenotes. Vår något livströtta dykguide hade vaknat på rätt sida idag för när han hämtade oss var han betydligt mer social och pratglad än tidigare. Kanske var det för att vi visat intresse för fler Cenotes – som också var det absolut enda han guidade folk i numera. Men så lär man ju känna varandra också och vi hade en riktig trevlig och social dag med honom. Efter att vi hade hämtat all utrustning åkte vi mot Tulum och dagens första dyk i den öppna cenoten Angelina. Den här gången tyckte vår guide att jag, utöver shortyn på min 1mm våtdräkt, även skulle ha en väst och en huva eftersom jag råkade säga att jag trots de 25 graderna frös lite efter andra dyket senast. (Och ja mamma – Efter 2 dyk på raken kan man bli kall även i varmt vatten.) Peder frågade han inte ens och generellt håller de mig undan ”de tunga” flaskorna. Tänk vad som kan hända om en tjej bär lite och fryser lite… haha hur som, när vi hade hoppat i dök vi rakt ner (i sötvatten) till 25m där det ligger ett heltäckande ca 1m tjockt gastäcke av vätesulfat. (Typ astjock dimma). Detta uppstår enligt vår guide i samband med nedbrytningsprocessen av organiskt material som faller ner uppifrån ytan.

Vi stannade en liten stund precis ovanför och tittade och det ser verkligen ut som man nått en sandbotten och mitt i allt sticker det upp random grenar… vi gick sedan ner ytterligare, ända till 37m en kort stund för att komma ner ordentligt under ”täcket” där ett stort nedfallet stort träd vecklade ut sig. Här nere var det saltvatten och förvånansvärt klart vatten – där vi lyste upp det. I övrigt mörkt såklart. Invid trädet hittade Peder och guiden en tappad mask, som vi förövrigt tog med upp. Strax gick vi lite upp och igenom det tjocka molntäcket igen och inuti det såg vi knappt 2 decimeter. Väl ovanför (återigen i klart vatten på ca 24-22m djup) tog han oss till en ”ö” mitt i röken. På ön fanns gamla nedfallna träd med uppstickande grenar som gjorde hela miljön otroligt mäktig och ball. Lite som taget ut en Tim Burton-film. Det knasiga är att på bilderna ser röken ut som botten och ”ön” ser ut som mark så det var riktigt häftigt att sväva runt där. Speciellt när man vet hur djupt det är under. Vi satte oss även på en gren som stack ut från den lodräta klippväggen och ner i dimman och försökte ta lite foton. På vägen upp stannade vi några gånger längs med klippväggen och kunde simma in o små grotthål och komma ut en liten bit bort. En bra utmaning när jag åter igen inte hade någon inflatorsslang kopplad till min bcd… antingen hade de gett mig samma felande utrustning (superklantigt isf) eller så hade denna exakt samma fel… något oklart men jag såg det som bra övning att blåsa upp manuellt vid behov och kontrollera balansen med andningen igen. Innan vi gick upp fick jag göra något av det coolaste: i en utstickande bit av den lodräta grottväggen fick jag simma upp en bit i ett smalt hål och sedan vidare upp in i en pytteliten kalkgrotta där guiden och jag knappt fick plats tillsammans. Där visade han mig ett annat hål ner igen. Så det var bara att dyka ner i det och simma igenom hålet ner igen där Peder väntade på utsidan med kameran. (Bilden är tagen underifrån – där jag simmar ut ur hålet)Riktigt grym känsla och jag tror jag gjorde det bra för guiden klappade uppmuntrande åt mitt håll i alla fall. Vi är båda sjukt imponerade av den här platsen. Att naturen kan åstadkomma så häftiga saker och vi får privilegiet att ta del av det på ett så coolt sätt.

Hursom, vi åkte direkt vidare 15 minuter till nästa cenote som konstigt nog är döpt till Carwash. Även det en öppen cenote och vattnet var så kristallklart att vi kunde titta ner i det ovanifrån och se de pyttesmå fiskstimmen och det gröna sjögräset en bra bit ner. Det som var speciellt med denna var att det lever mer fiskar och djur, bland annat sötvattenssköldpaddor där, än vid andra Cenotes. Vi var givetvis ivriga att hoppa i och snart var vi nere och beundrade utsikten. Endast några få besökare var där utom vi och vår guide och vi simmade direkt ner och vidare mot grottöppningen. Där simmade vi in i mörkret och ner bland stalagmiter och stalaktiter. Snart kom vi till en mäktig sal med stora formationer och vi gjorde allt för att lysa upp mörkret med våra små lampor men kameran ville inte alltid vara med och leka på de villkoren. Vackert och imponerande men det andra dyket i förrgår var något mer ”grottimponerande”. Det häftigaste med det här dyket var när vi släckte lamporna och simmade upp från mörkret mot grottöppningen och det klarblå ljuset. Väl uppe i cenoten igen visade guiden oss en skreva där 3 förvånansvärt stora sötvattenssköldpaddor gömde sig för vårt ljus. Jag kunde såklart knappt få nog av att bara iaktta dem när de kröp runt där inne. Riktigt fina. Efter lite poserade bland det mjuka och vackra sjögräset gick vi upp efter ett 54 min långt dyk som helt klart påminde om ett sötvattensakvarium. Därefter fick vi en lunchsmörgås, sedan bytte vi om och guiden tog oss till Tulum för vårt nya hotell. Där stötte vi på lite patrull för tydligen hade vårt förbetalda hotell mystiskt bytt båda namn och ägare sedan vi bokade. Efter en del telefonsamtal från en annan hotellägare till den dåvarande ägaren visade det sig att det (enligt den förra ägaren) hade gått ut återbetalningar och mejl om vad som skett. Något som vi såklart inte fått så nu blir det att kolla med Kilroy som bör kolla med sin leverantör. Plötsligt stod vi i ett av Mexico populäraste strandområden utan ett hotell för 3 nätter. Det slutade med att vi bokade 3 nätter på hotellet där vi hade fått hjälp. De öppnade samma dag (sista min fixandet pågår i skrivande stund) och hade därför rum lediga. Tur för oss men samtidigt betydligt dyrare rum än de enkla vi hade bokat. Hotellet ligger på stranden och är således nytt, fräscht, vackert och delar en liten privat strand mellan två vackra klippor med ett annat hotell. Rummet är dock förhållandevis enkelt men en underbar säng och egen liten toa och dusch. Så visst – fint men inget överdåd om man tittar på allt annat runtomkring. Vi åt hur som middag på en mysig restaurang mitt emot och nu laddar vi för en ny dag. Oavsett hotell-fadäsen från någons sida har det varit grymma dyk och vi är supernöjda. Vi betalar för ett boende vi redan skulle ha haft (om än mer fancy) men det är sånt som händer, är ändå lite förvånad att det inte hänt ens något liknande tidigare. Sov gott!