Vi lämnade gården i ute i ingenstans jobbigt tidigt på morgonen för avfärd till UNESCOs världsarvslistade Tongariro National Park. Där finns bland annat en av NZ mest kända vandringar – Tongariro alpine crossing på 20 km upp bland vulkaner, berg, orörd natur, bergssjöar och kratrar. Vi blev skjutsade ut till området av ett företag som tog förvånansvärt mycket pengar för att ”checka” in oss, hyra ut valfria vandringsgrejer (för ytterligare avgift) för att sedan lämna och hämta folk med en buss ute vid start och mål. Vi hade alltså ingen guide men det behövs heller inte på sommaren. Man får hoppas att en del av pengarna verkligen går tillbaka till nationalparken. För den var och är riktigt fantastisk! Ett riktigt måste på NZ helt klart.
Vi började i låg terräng omgiven av morgondimma, sedan kom vi upp i en dalliknande gång med ett porlande vattenfall och magnifik utsikt upp mot den mäktiga vulkanen, även kallad Mt Doom (känd plats från Sagan om ringen filmerna). Sedan började trapporna o h vandringen uppåt, det höll på ett tag och vi blev både svettiga och lite sega men det var det värt. (Observera den Gollum-liknande figuren som kravlar vid foten av Mt Doom…)Vi kom sedan in i en enorm krater för att efter ett tag vandra/kravla vidare uppåt över bergskammen. På vägen upp hade vi utsikt över platsen dör man spelade in ”Mordor” (typ vulkanisk ödemark så långt det gick att se). Där fånade vi oss med en del bilder innan det var dags för sluttampen upp till toppen. Där hade vi fantastisk utsikt ner i en annan krater och vi kunde känna varm ånga därifrån och dimman låg ibland riktigt tät. Sedan halkade vi nästan brant neråt i sanden emot de kända Emerald Lakes, turkosblå små ”sjöar”. Där stannade vi och åt medhavda amerikanska pannkakor med nutella och jordgubbar, riktigt grymt. Sedan vandrade vi vidare med fantastiska utsikter åt alla håll innan det var dags att börja vandra neråt (vilket var en stor och lång del av vandringen). Ingen av bilderna gör platsen rättvisa, måste nästan upplevas. Vägen ner gick längs med slingrande bergsstig med tät vegetation och tjock dimma så ibland var det svårt att se annat än vägen framför sig. Tillslut kom vi ner i tät och orörd djungel med porlande små forsar och imponerande jätteträd, vilda palmer, spretiga granar och mossbeklädda trädstammar. Riktigt vackert. Efter ungefär 5h promenad ink lunchstopp och fotosessioner (vilket tydligen är förhållandevis snabbt) var vi framme vid parkeringen där den första tidiga bussen skulle plocka upp oss som gick lite snabbare. Nästan alla av oss hann till den bussen om den hade dykt upp… tillslut fick vi veta att det inte skulle komma någon buss förän senare (den sagda ”sena” pick-up bussen). Det var inte så trevligt att få vänta vid en parkering men för mig gick tiden fort eftersom jag la mig ner på marken och somnade, Peder pladdrade på med våra busskamrater mem när bussen kom var det flera av oss som var lite irriterade. Hur som tog den oss till vårt hostel/lodge ca 50 min bort. När vi satt i bussen kom regnet så vi skrattade gott åt vilken tur vi hade haft ändå. Vår hostel är det bara Straybussar som stannar på såhär års så när vi kom kunde vi köpa till en liten grillmiddag med efterrätt och på stället fanns även en varm utomhus pool man kunde chilla i. Väldigt skönt för musklerna. Senare var det givetvis filmkväll med Sagan om ringen passande nog men jag var så trött så efter mindre än halva gick jag och och Peder och la oss. Vi hade dessutom eget rum och detta ställe känns inte alls som ett hostel. Ett enklare hotell snarare så det gjorde inte alls något att alla andra åkte vidare söderut dagen efter. Vi väntade kvar på morgondagens buss norrut upp till Aukland igen. Givetvis var det tråkigt att inte hänga med våra nya bekantskaper och se hela den fantastiska södra ön. Men det blir ett annat äventyr och det känns faktiskt bra att vi inte försöker klämma in det med eftersom vi upptäckt så många saker vi vill se där vid ett annat tillfälle. Alldeles lagom tid att se norra ön ändå. Innan de andra åkte planterade vi träd där det tidigare vuxit skog i byn, det var faktiskt trevligt som en sista aktivitet med gänget. Så nu har man planterat ett träd (vid namn ”Treebeard” såklart) i Nya Zeeland, allt innan frukost dessutom. Byn är liten och lever mest upp på vintern på grund av närheten till berg/skidåkning så just nu är det bara jag o Peder kvar här, väldigt lugnt och skönt som omväxling. Har varit ett par intensiva dagar med mycket folk så vi ser fram emot att chilla här idag. Kanske lägger oss i utomhuspoolen, kollar klart på sagan om ringen ikväll när vi lagat pasta och köttfärssås till oss själva. Imorgon fm åker vi norrut. Mer bilder finns på instagram.