Idag var det fullspäckat på schemat. Vi åkte tidigt från vårt djungel-hostel och några timmar senare stannade vi bland de gröna kullarna för Black Water rafting vilket i det här fallet innebär att vi tillsammans med 2 guider och 6 andra från vår nuvarande bussgrupp klättrade ner i en av de många grottorna för att krypa, klättra, simma och åla sig igenom trånga gångar och stora grottöppningar fyllda med lysmaskar. Utöver det fick vi ligga på rygg och mage i stora simringar för att dels kunna njuta av ”stjärnhimlen” som lysmaskarna skapar när vi släckte lamporna. Men också för att slippa slå i huvudet när vi gled fram på vattnet i trånga gångar. (Vi fick inte ha vår Gopro-kamera eller någon annan kamera med oss tyvärr). Vissa delar av grottan bottnade vi inte i och vissa delar fick vi vada/kravla fram i ibland droppande stalagmiter och stalaktiter och fantastiska sand- och kalkstensformationer. Vid ett tillfälle behövde vi flyta o titta (stilla) upp i taket för att klämma oss förbi ett trångt utrymme, lite oväntat och helt klart inget för den klaustrofobiska. Vattnet var cirka 11 grader men vi hade våtdräkt så det var ok men på sluter var jag galet kall, speciellt eftersom vattnet ständigt rinner in i stövlarna där man bara hade tunna vanliga (numera lersunkiga) strumpor på sig. Lysmaskarna var dock oväntat vackra att titta på och lite roligare blev det ju när guiden berättar att det egentligen är maskarnas (eller snarare larvernas) avföring som lyser. Vi klarade oss oväntat nog från alla former av skador men jag blev lite orolig när det första som händer mig när jag klättrat ner och står där i totalmörker givetvis är att jag tappar en lins. Lyckligtvis tappade jag den inte utan fick mirakulöst på den igen till guidernas (och min egen) förvåning. Hela upplevelsen tog ca 3h och efteråt var vi både hungriga o trötta så när vi satt på bussen igen åt vi våra medhavda plättar med nutella – ett utmärkt val. 
Någon timme senare var det äntligen dags för Hobbiton (inspelningsplats för Lord of the rings filmerna för mina ”sämre upplysta släktingar/vänner” – obs ett skämt). Vår guide visade oss runt bland 44 fantastiska och återskapade hobbithål bland de supergröna och frodiga kullarna med blommor, buskar, små inspelningsdetaljer och stora välmående träd. Och ja – jag fick se det fantastiskt maffiga ”festträdet”. Solen sken (skitvarmt) och det var en perfekt dag för Hobbiton, med många roliga detaljer och minnen från filmerna. Många foton blev det (se instagram) och man (läs jag) blev riktigt glad och nostalgisk av hela upplevelsen, även om det såklart var turistigt. Lite nörd-stolt blir man ju också när guiden frågar vilka som är riktiga fans och som därmed läst Silmarillion och det bara är jag som energiskt räcker upp handen och påpekar att jag läst den 2 gånger på 2 språk. Hur som två fantastiskt bra aktiviteter som jag gärna gjort igen. 

Efter Hobbiton fick vi skjuts till Rotorua där vi ska spendera natten. Innan middagen och utgång med de andra hann jag och Peder med en snabb kvällspromenad till närliggande Kuirau park där det finns en hel del termiskt aktivitet vilket skapat små kokande och rykande pölar. Intressant men riktigt illaluktande. Nu ska vi ut och äta (förhoppningsvis inte lika illaluktande). På återseende imorgon.