Kl 6 på morgonen kom vår nattbuss in till Agnes Water och tillsammans med flera andra yrvakna backpackers tog vi shuttlebussen till hostelet Southern Cross några minuters bilresa bort. Efter att ha fått vårt rum (utan dörrlås, typiskt himpa vimpa hostel style) bestämde vi oss för, (eller den här gången bestämde nog mest Peder) att vi skulle hyra lätta motorcyklar och hänga med på en guidad motorcykeltur för att bland annat titta på kängurur. Eftersom jag i princip övertalade Peder att hoppa fallskärm kände jag att det var lämpligt att gå med på en motorcykeltur. Nackdelen var ju att både jag och Peder endast suttit på vanliga cyklar tidigare. Kändes lovande… Men den insäljande receptionisten menade att om man kunde cykla kunde man göra detta. Vi tog dock en trevlig tur med shuttlebussen ner till stranden först och kollade in vågorna och den vackra blå himlen. Dessutom handlade vi grillad lycklig till budget-lunch och middag. Med Australiens priser var det i princip lika dyrt att äta ute men en trevlig variation. 
Snart var det dock dags att prova ut hjälm och motorcykeljacka. Sedan fick alla provtesta motorcyklarna några långsamma och övervakade varv runt en bana. Betydligt knepigare än själva turen själv visade det sig. Lyckligtvis välte ingen av oss och efter en del fånig men underhållande posering på en riktig tung och cool motorcykel samt en säkerhetsgenomgång var det dags att åka. Vi var 22 åkare och de som kände sig osäkra skulle hålla sig längst fram. Jag hade tur och hann fram till en motorcykel i första raden me Peder hann inte och hamnade allra längst bak i kön och jag längs fram efter vår guide. Lite pinsamt att klanta sig först i ledet tänkte jag men det visade sig att varken jag eller Peder var sämre än någon annan. Lite vingligt i början kanske men snart var vi igång och efter ett tag pekade våra guider ut grupper av kängurur som hoppade längs med bilvägen. Inte helt oväntat var det inte tillåtet att ta foton medan vi körde och vi hade inte hunnit stanna och ta foton på dem men det var underbart att se dem. Oväntat stora orädda djur med fantastiskt söta hopp som enkelt tog sig fram i terrängen intill vägen medan eftermiddagssolen sken. Flera gånger fick vi se dem och vi blev lika glada varje gång, tyvärr hade jag lite svårt att bibehålla hastigheten och kolla på kängurur samtidigt. Vi åkte även ner till båthamnen, tittade på solen som höll på att gå ner och åt flottiga ”potato wedges” med dipp. Trevligt stopp som gärna hade fått vara lite längre. Återigen inte läge att bada på grund av kubmaneter OCH stenfiskar…Snart var vi ute på vägen igen och givetvis blev det något sorts blockage så min motorcykel slutade ge gas. Så jag hamnade sist i ledet efter Peder och för att ens hinna ikapp gruppen efter att guiden våldsamt skakat liv i min cykel igen fick jag gasa ordentligt. Såg att jag kom upp i 65km/h vilket kändes lite halvskakigt men hela vägen hem till hostelet gick efter det problemfritt för oss båda. Mest nervös tror jag att jag blev när en enorm fjäril höll på att flyga ini mig och Peder fick bromsa rejält när en känguru hoppade in framför hans cykel. Väl hemma satt vi och pratade med de andra ett tag innan vi avnjöt en grillad kycklingmiddag på rummet med lite tv-chill. En mycket bra och spännande dag där man sällan känt sig så ful-fånigt-cool i sin flames-inspirerade ”bikergear”. Imorgon går bussen galet tidigt till Brisbane. Vi kommer vara framme först kl 19. På hotell denna gång faktiskt. Återkommer kring detta. Ikväll har vi en ödla på rummet, den försvann när Peder försökte fånga den…